Överlevnadsdrift, det är
en stor del av livet,
att vilja, önska och hela
tiden vidare kämpa.
Driften är betydande och
får dig att ta för givet
att det är värt varenda
förtvivlan och krämpa.
Men tänk när denna drift
dig slutligen överger,
tiden tycks då sakta in
och allting blir så grått.
Där du förr såg leenden
är nu hånflin allt du ser.
Du betvivlar allt du hört
och allt du någonsin fått.
Ja, tänk när livet
övergår i en skummare nyans.
Du ser lorten på gatan,
känner lukten av skiten.
De få glädjeämnen du
hade finns då ingenstans.
Du känner dig obetydlig
och så underligt sliten.
Ja, hur känns det för
dig, när världen blivit grå,
när maten är smaklös,
när själva luften blivit sur?
Alla bara stirrar på dig,
som om de inte kan förstå,
att det känns som livet
självt blivit en liten bur.
Nå, vad är då utvägen
ur det fängelse du fått?
Vad är det du gör för
att livet ska ge dig frid?
När det känns som allt i
livet varit spe och spott,
är tyvärr det enda rätta
att vänta på helande tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar