Jag är ännu ung, men
kroppen värker ändå
Jag är så urtrött på
att levande död gå
Jag är nyss född, men
i sinnet redan grå
Mitt inre skriker
evigt: Låt mig få förstå!
Varför lever jag så
här, när jag vet min bot
Jag vet mitt livs fel,
ty jag är mitt enda hot
Jag vet hur jag skall
göra för att få bort all sot
Men ändå går jag
mörk, ändå tar det emot
Var hittar jag den
styrka som krävs för detta
Att sluta umgås med
lättja och göra det rätta
Jag vill det verkligen,
med en brinnande hetta
Men väljer ändå
fel väg, den som är den lätta